Iväg...

Jag kommer vara iväg ett tag och bloggen kommer uppdateras mycket sporadiskt om alls under en vecka eller två, hoppas ni klarar er ändå. :)

WEC 28 recap

Då har man även sett WEC galan från i söndags och när man jämför med det spektakel K1 bjöd på så kan jag inte annat än att föreställa mig en Dana White som rullar omkring i soffan av skratt.
Det var alltså en mycket bra gala vi fick se, visst känns den som lillebror jämfört med UFC men det var riktigt bra matcher vi fick se och produktionen kändes helt okej. Ska bli oerhört kul att se organisationen växa och att se hur Zuffa tänker hantera det här med att kontrollera olika organisationer. Sen undrar jag också hur Pride kommer passa in i det här, som det verkar nu kommer dom lägga ner Pride och bara ta alla fighters. Men mer om det i en annan post vid ett senare tillfälle, nu var det WEC 28 som det skulle handla om.

Den första fight vi fick se var Craig Zellner vs. Brian Stann där Brian Stann vann på TKO sent i första ronden. Jag har inte så mycket att säga om den, minns den knappt faktiskt. Inte riktigt haft tid att skriva förrens nu och det var ett par dagar sedan jag såg den. Stann såg ganska bra ut men på en helt annan nivå än man ser i t.ex UFC, ens i deras prelims.

Nästa fight var Alex Karalexis vs. Josh Smith och efter en tidig träff av Smith som stänger ögat på Karalexis så är det Karalexis för hela slanten. Smith kämpar emot bra och träffar med en hel del upkicks men ingen rent. I slutsekunderna så vet jag inte om Karalexis blir frustrerad eller vad men han stampar Smith vilket inte är tillåtet. Han säger att det var en yxspark men jag tycker allt det ser ut som en stampning och han blir fråntagen en poäng. Undrar hur sur han hade blivit om han hade fått oavgjort eller rent av förlorat pga det. Reglerna säger att man får sparka mot kroppen på en liggande motståndare men inte stampa.

Sen visades den bandade fighten Brock Larson vs. Kevin Knabjian där Larson imponerade stort. Killen har grym brottning som han anpassat och blivit riktigt bra även på submissions. Han visade här upp en otrolig explosivitet och den här killen är verkligen något att räkna med. Otroligt explosiv vänster han får in och Knabjian ser ut att vara helt borta för ett ögonblick men lyckas samla sig och försöker hänga i men Larson är för mycket och domaren bryter. Jag ser verkligen fram emot att se Larson möta den regerande mästaren Carlos Condit.

Härnäst var det Mark Hominick vs. Rani Yahya och jag måste säga att även om jag valde Hominick som vinnare kändes det som jag hade ganska rätt. Yahya visade upp dom sämsta nedtagningarna jag någonsin sett på den här nivån och det såg ut som om Hominick inte hade några problem alls med att försvara dom utan träffade Yahya ganska fint ett par gånger och framförallt en smäll ser ut att träffa riktigt bra. Yahya verkar dock inte oroad utan fortsätter precis likadant som innan. Sen verkar det som Hominick blir lite för bekväm och Yahya får grepp om honom. Sen tog det inte lång tid innan han tar Hominicks rygg, smyger in en mycket fin strypning och tvingar Hominick att klappa ut. Efter matchen säger han att han inte minns någonting öht efter den där fina smällen han fick tidigt i matchen. Lite kul faktiskt, men en fint vinst av Yahya iaf. Han behöver träna lite mer på sina nedtagningar och sin stående teknik men med hans fantastiska submissions så kan han nog komma en bit i divisionen.

Sen visades John Alessio vs. Alex Serdyukov bandat där Alessio vann klart. Efter att ha varit chanslös stående så går Serdyukov in för en nedtagning där han lämner huvudet helt öppet för en giljotin och Alessio är inte dummare än att han tar den och avslutar matchen efter en dryg minut. Imponerande av Alessio men vi visste redan att han var bättre än Serdyukov, fattar inte riktigt varför dom hade den här rematchen.

Sen var det då dags för kvällens main event, Urijah Faber vs. Chance Farrar. Det första som slår mig är hur stor Farrar ser ut jämfört med Faber. Han är ca 8cm längre enligt siffrorna men det ser nästan ut att vara mer tycker jag. När Faber brottades så brottades han vid en vikt på 132lbs så han är ingen stor fjäderviktare precis. (Kid Yamamoto brottas också i 132lbs för övrigt). Inledningsvis verkar det också som det stora räckviddsövertaget ställer till problem för Faber då han inte kommer nära nog att kunna träffa med några slag. Han försöker sig på en hel del flashiga sparkar och grejer men inget som träffar. Men sen går Farrar in för en nedtagning och precis som Frank Mir säger så var det nog ett misstag, han får in en bra slam på Faber och vi får se mycket fin brotntingsteknik där på marken ett tag. Men Faber jobbar sig in och får allt bättre positioner och möjligheter tills han slutligen kan sjunka in en strypning på Farrar. Bra match med lite annorlunda spännande positioner på marken. Jag gillar verkligen när man får se lite andra mer dynamiska positioner än dom vanliga stela guard, half mount, side mount och mount som man oftast ser när inte fullt så tekniska grapplers fightas. Urijah Faber fortsätter dominera men det finns välidgt många fjäderviktare av världsklass som han inte mött än.

MMAWEEKLY intervjuar Joachim Hansen

K1 Dynamite!! USA recap

När det drog sig allt närmre blev jag faktiskt allt mer laddad inför den här galen, jag har drivit med, skämtat om och snackat skit om galan från första början. Men när det dragit sig allt närmre har jag ändå tänkt att det kan nog bli ett underhållande välproducerat spektakel av det hela iaf och jag såg faktiskt fram emot det hela. Det dröjde dock inte långt in på galan som jag insåg att jag hade låtit mig luras. Man fick genomlida över en halvtimme av en plågsamt usel show innan den första fighten drog igång med en helt horribel DJ som kallade Warpath för Warcraft och hade ett hårt R när han uttalade Royce Gracies namn för att nämna ett par saker. Dennis Rodman var där av någon outgrundlig anledning och nu ryktas det om att han både ska bli delägare i K1 Heroes USA och att han ska fightas, herre Jesus vår skapare, låt oss slippa! Att han blev utbuad var iofs lite kul och jag hoppas han lär sig av det. Sen var det trumpetspelande och lite sambarytmer av någon outgrundlig anledning, jag satt helt mållös i soffan och bara gapade, vad fan är det jag ser? Vem kom på det här? När det sen ÄNTLIGEN var dags för första fighten så märkte jag att fightern först ska gå nedför en halvmilslång trappa och sedan åka i någon sorts vagn fram till ringen. Var det särskilt lyckat? Battle at the Barn 3 hade en mer genomtänkt produktion än den här skiten.


I kvällens första PPV sända match såg vi iaf Johnnie Morton vs. Bernard Ackah som jag inte var särskilt exalterad av innan. Jag måste dock säga att jag underskattade Ackah. Han har haft två matcher nu där han iofs mött kompletta nollor i MMA sammanhang men han visar ändå på en ordentlig potential för att vara spektakel fighter. Morton åkte på en riktigt obehaglig knock och domaren kunde inte ens ta ut hans tandskydd när han låg där. Han ska dock ha klarat sig bra till slut men det såg lite läskigt ut ett tag, jag gillar inte när det blir läskigt så.

Sen var det dags för Siala "Mighty Mo" Siliga vs. Ruben "Warpath" Villareal som jag iofs hoppades skulle bjuda på ett HL värdigt KO avslut men inte ens det fick vi. Mighty Mo gjorde det han gör bäst, avlossa överhands högrar. Även om han inte träffade den här gången så satte det upp en vänstersmäll som fick "Warpath" att gå för en heltaskig nedtagning som Mighty Mo tog till vara på och avlutade med slag på marken.

Melvin Manhoef vs. Dong Sik Yoon var en av väldigt få matcher som jag verkligen såg fram emot. Redan när dom går fram mot ringen så bjuder Manhoef på en av kvällens höjdpunkter som ni ser är till höger. Jag var till en början helt övertygad om att Dong Sik skulle vinna men då tänkte jag inte på att han inte fick ha sin gi. Utan Gi var jag lite mer osäker men av vad jag sett av honom och Manhoef kände jag mig ändå ganska säker. Klarar han bara dom allra första slagen och sparkarna så ska han ta det här. Manhoef såg dock galet explosiv och farlig ut inledningsvis och träffade Yoon en hel del, men koreanen höll sig lugn och skyddade sig bra. Lyckades ta ner Manhoef på marken och hade honom i ett par farliga lägen som Manhoef drog sig ur mest på ren råstyrka. I andra ronden lyckas han dock få på ett mycket fint armlås och Manhoef tvingas klappa ur. En riktigt bra match faktiskt, Manhoef behöver träna enbart grappling i minst ett halvår om han vill bli en seriös utmanare till en stor titel.

Hideo Tokoro vs. Brad "One Punch" Pickett hade jag höga förväntningar på och även om den var ganska bra och Pickett faktiskt var en liten positivt överraskning för mig och Tokoro hade ett otroligt snyggt armlås avslut så kändes det för kort. Matchen han knappt komma igång innan det var slut och det extremt långa och dåliga mellansnacket mellan varje fight tog över för mycket. Tokoro är dock alltid ganska kul att se.

Returmötet Royce Gracie vs. Kazushi Sakuraba blev än mer ospektakulärt än jag hade väntat mig. Sakuraba bjöd nästan inte på någonting av det som gjort honom till en av dom största inom MMA någonsin. Royce å andra sidan bjöd inte på mycket mer men precis tillräckligt och vann klart om än inte särskilt imponerande på enhälligt domslut.

Kvällens main event Brock Lesnar vs. Min Soo Kim var också klart sämre än jag trodde. Jag trodde Lesnar skulle ha lite svårt att komma till och göra skada men han var både fysiskt och teknikmässigt vida överlägsen koreanen och vann på TKO efter en dryg minut. Eller ja, rent tekniskt var det en submission men jag kallar det för TKO om det är slag och submission om det är lås/strypning.

Showtime visade prelims en timme innan PPV galan drog igång och den första fighten som visades där var Tim "Big Perm" Persey vs. Jonathan Wiezorek som faktiskt var sämre än väntat. Jag vet inte vad som hände i slutet men Wiezorek fick ryggen på Big Perm och Big Perm verkade helt enkelt ge upp.

Sen fick vi också se Jake Shields vs. Ido Pariente där Parientes Jew-Jitsu inte var en match för Jake Shields. Jake Shields dominerade från början till slut och fick in en strypning efter drygt två minuter. Jag trodde Pariente hade rätt hyfsat groundgame och skulle kunna hänga med Shields ett tag då Shields grappling främst går ut på att kontrollera sin motståndare. Men icke, total dominans av Shields.

Bland dom matcher vi inte fick se så är det främst Gesias "JZ" Calvancanti vs. Nam Phan jag hade velat se. JZ vann på TKO efter bara 26 sekunder och man kan ju tro att dom kunde använt dom 13 minuter dom hade kvar på Showtime tiden att dom kunde ha visat den men icke, det fick vi inte se. Totalt uruselt producerat och produktionen var mest pinsam.

Katsuhiko Nagata vs. Isaiah Hill fick vi inte heller se men Nagata vann på delat domslut.

Riktigt pinsam gala faktiskt och trots ett par bra och ett par underhållande fighter så var det en usel gala. FEG hävdar att det var 54.000 personer i publiken men mer oberoende källor säger allt ifrån så lågt som 10.000 upp till 30.000. Men hur många som var där tycker jag inte är särskilt intressant utan frågan är hur många biljetter dom sålde och den siffrar sägs vara så låg som 1.000. Ett tusen sålda biljetter, i en arena som tar nästan 100.000 personer. Där snackar vi lyckat. Det sägs också att om man köpte 2 biljetter så fick man 10 gratis. Jag vet inte vad man ska säga, pinsamt fiasko. Jag är imponerad av att galan faktiskt ens blev av men resultatet blev sämre än jag hade väntat mig. Nu hoppas jag att WEC galan bjuder på något betydligt bättre.

Intervju med Mauricio "Shogun" Rua

WEC 28 preview

På söndag är det äntligen dags för WEC att göra Live TV debut och första gången vi får se Zuffa ägda WEC på TV öht. Det ska bli mycket kul att äntligen kunna följa nya WEC med sin fokusering på dom lättare viktklasserna. Med en bra tv-deal som den dom har nu kan WEC verkligen växa och förhoppningsvis kommer vi se allt fler lättviktare i världsklass i organisationen. Det är ett riktigt bra card vi får se så här vid premiären trots att Carlos Condit som håller welterviktstiteln blev skadad och fick dra sig ur.

Main Card:
Urijah Faber vs. Chance Farrar
Mark Hominick vs. Rani Yahira
Alex Karalexis vs. Josh Smith
Craig Zellner vs. Brian Stann

Prelims:
John Alessio vs. Alex Serdyukov
Brock Larson vs. Kevin Knabjian
Mike French vs. Jeff Bedard
Cub Swanson vs. Micah Miller
Charlie Valencia vs. Brian Bowles

Main event för kvällen är alltså fjäderviktstitelfighten Urijah Faber vs. Chance Farrar. Urijah Faber har länge ansetts vara en av världens bästa fjäderviktare men han har inte mött så mycket motstånd i världsklass som man hade velat se. Förhoppningsvis kommer det bli ändring på det. Chance är en rätt ung kille som ska ha imponerat ordentligt, obesegrad med 5 vinster varav inget på domslut. Jag tror dock Fabers rutin, erfarenhet och skicklighet är för mycket och tror Faber vinner på TKO i typ tredje ronden.

Mark Hominick vs. Rani Yahira är en fjädervikts match där vinnaren lär möta vinnaren av föregående fight om titeln. Hominick slog igenom för en bred publik när han chockerande vann över Yves Edwards med en triangel. Yahira är en Rickson Gracie tränad submission fighter som har en hel del fina submission vinster på sitt record. Dom ska ha tränat med varandra flera gånger och vad jag har hört så ska Rani inte kunna ta ner Hominick eller hänga med i hans tempo så jag tror Hominick tar Yahira på TKO eller domslut. Men Yahira kanske kan överraska med en submission om han får chansen.

Alex Karalexis vs. Josh Smith är en lättviktsfight där Karalexis är mest känd från The Ultimate Fighters första säsong och när han senare förlorade mot Kenny Florian efter en ruggig armbåge. Josh Smith har jag ingen koll på men han verkar ha ett hyfsat record. Jag tror dock Karalexis tar det här, kanske på TKO men har ingen riktig koll på endera fighter för att säga mer.

Craig Zellner vs. Brian Stann är en fight i lätt tungviktsdivisionen och jag har ingen aning om någon av dom. Ni kan kolla fightfindern och gissa lika bra som jag.

John Alessio vs. Alex Serdyukov är en rematch då dessa båda herrar möttes för knappt ett år sedan i WEC 23 där Alessio vann med ett rear naked choke. Jag ser inte att särskilt mycket har ändrats och tror Alessio vinner även den här gången.

Brock Larson vs. Kevin Knabjian är jag riktigt intresserad av då Brock Larson är en kille man verkligen bör hålla ögonen på, 20 vinster varav bara 2 på domslut och bara en enda förlust och det mot topprankade Jon Fitch på domslut. Han skulle egentligen ha mött Carlos Condit om welterviktstiteln men han får vänta lite till på sin chans. Knabjian (jag älskar det namnet, smaka på det, Knabjian) har jag ingen koll på men han ska vara rätt bra och kommer kanske testa Larson lite. Dock tror jag inte han kommer hota Larson utan Larson tar nog det här ganska klart ändå på en submission i andra ronden.

Mike French vs. Jeff Bedard har jag ingen direkt koll på mer än att jag hört att French verkligen suger och kollar jag på hans record så verkar det stämma. Bedard är obesegrad med 8 vinster och lär mosa French om det jag har hört stämmer.

Cub Swanson vs. Micah Miller har jag absolut ingen koll på men av deras record att dömma är det två riktigt bra killar som möts och det kan bli en riktig kanonfight då ingen av dom är särskilt benägna att gå till domslut. Lättviktare som inte gillar att gå till domslut är nästan en garanti för en grym fight även om tekniken inte är på topp.

Charlie Valencia vs. Brian Bowles har jag heller ingen koll på alls och kollar man på deras record säger det inte mig så mycket. Valencia verkar dock mycket mer erfaren men svårt att säga hur bra Bowles är.

En riktigt trevlig gala får jag säga och det ska bli jävligt kul att äntligen börja kunna följa WEC och dom lättare viktklasserna lite bättre. Jag tror det här kan bli en riktig kanongala faktiskt, många matcher som kan bli riktigt underhållande.

In the Gym with Brock Lesnar

Sherdog har en In the Gym video uppe med Brock Lesnar uppe här. Man måste dock vara betalande medlem vilket jag tycker ni borde bli om ni är intresserade. Men DRM skyddade wmv filer suger så jag lade upp det hela på dailymotion iaf.

UFC 75 pepp!

Med ett ryktat fightcard som det här:

Quinton Jackson vs. Dan Henderson
Andrei Arlovski vs. Brandon Vera
Michael Bisping vs. Lyoto Machida
Crocop vs. Cheick Kongo
Terry Martin vs. TBA
Jess Liaudin vs. TBA
Dennis Siver vs. TBA

Kanske det inte behövs mer pepp men kolla in den här videon.

(Jag tror iofs inte Quinton Jackson vs. Dan Henderson blir av här men alla dom andra är inte helt omöjliga.)